viktigtstrunt

Odd Molly-klänning säljes.
Använd 1 gång, strlk 36. 900 kr.

Jag har skrivit om detta inlägg 5 gånger nu,
inget ni direkt märkt av men jag däremot har
bara sjunkit djupare och djupare in i mina
återkommande filosofiska tankar.


Jag är inte road av en blogg numera, inte av andras bloggar heller.
Ibland upplever jag det som att vi mer och mer håller
kontakten genom bloggar och facebook men missar den
genuina uppriktiga kontakten.
December gör mej alltid filosofisk. Det är då köp-hetsen drar igång på
allvar. Allt ska köpas. Allt måste man ju bara ha.
Jag tar ofta ett steg tillbaka här och byter perspektiv.
Vad ska nya saker tillföra i mitt liv? Vad ska köphetsen göra för mej?
Jag har inte köpt en enda julklapp. Jag vill inte ha något heller.
Det enda som jag med säkerhet vet att jag ska ge bort i år
är en bättre värld.
Familjen ska bli medlemmar i WWF eller liknande, plantera ett träd
någonstans eller få en bok som belyser viktiga frågor.
Monsterbiff till middag  - där har ni ett julklappstids från Undertecknad.
Ekologiskt KRAV-märkt kött på julbordet, mindre prylar, mer närhet och
ett större perspektiv.


Här skall det råda paus.
På obestämd framtid. Tills vidare, källsortera,
ta hand om varandra, ät mindre kött, älska och älskas.
I know I do.

Humanetologi blir så mycket roligare om man
har en lärare som är fager under ögonbrynen,
så att säga.


Undertecknad gör grupparbete med Universitetets
mest underbara människa som levererar citat efter
citat och jag gråter av skratt.
"Lycka är att äckla någon" enligt denna dam och sanna
mina ord läsare, hon är som ett litet livs levande lyckopiller för mej.

Spontan tanke kring kvällens något sega sms-konversation: UT MED SPRÅKET.


Åh, hur orkar människor vara människor.
Artiklar skall läsas kvällen igenom,
till min förtjusning är det intressant litteratur vilket innebär
att min för tillfället barska mage slipper ett mindre världshav
bestående av kaffe.
Lev i frid folk.
Just do it!

Druckit ansenliga mängder rättvisemärkt kaffe
och är i skrivande stund så pigg att jag tror att ögonen
ploppar ut ur skallen på mej snart.

Jag avgudar både min fenotyp och min
genotyp och det faktum att jag alltid vaknar upp
sprudlande glad, om än dräpande trött - som nu.
Därefter kan dagen förvisso jävlas med mitt sinnestillstånd
men mitt grundläge är alltid överenergiskt och provocerande gladlynt.



Julgranen bidrar till den gudomligt goda stämningen
här hemma. Fint. Fint.


Egentligen borde jag bannemej avla på mina gener.
Vilken superorganism jag skulle skapat gott folk.
Ojejoj, detta skall betänkas.

Genuint tacksam över rättvisemärkt
ekologiskt kaffe och Candide-personlighet.

Filosoferar över hur jag vill ha mitt liv kommande termin,
trillat över helt enastående kurs och förhandlar med
mej själv om jag inte kan hinna läsa den samtidigt som
jag gör examensarbete och läser psykologi/ledarskap.
Den sistnämnda kursen kommer jag glida igenom,
den finns där för intresse, merit och min stora hunger efter kunskap.
Examensarbetet skall bli min högsta prioritering och jag
har redan ventilerat planen till apdjurvårdaren på jobbet.
Han är klok och allt sånt som är bra, så jag väljer att
lyssna mycket på denne man.

Nog om detta, gott folk finner ni inte tidig morgon
helt fantastisk?! Jag älskar morgonen, min egen lilla stund
i godan ro innan hysterin skall påbörjas.
Idag är en stor dag.
"Folk" vill ha relativt stora beslut från min sida, jag vill kötta
ner huvet i sanden och bara få vara ett litet tag, därefter vill
jag nog mest plugga, SEN kan jag styra upp katastrofen i min lilla skalle.
Vi dömmer aldrig någon, kom ihåg detta!


Idag är en underbar dag, min dag - som alla andra dagar.

Det är ibland så rogivande att sitta uppkurad i soffan,
med datorn i knät och läsa artiklar i lugn och ro.
"Min klippa" och jag har styrt upp små och stora problem
och pratat biologi,
marsvinen har varit marsvin och jorden är fortfarande rund.
Imorgon ska det bli måndag och dagen kommer bli underbar,
hela veckan är så förbaskat lovande med sammanstrålande med
fint folk, julfest på mitt älskade, älskade djurparksjobb, presentationer,
ännu mera julfest i Mellanhålan och så mycket annat fantastiskt.

Jag sitter mest och småler,
det är nog lite så det känns. Det kan komma hur
jävla mycket oväder, kaos, snö och kyla - för all del,
putta ner mej i det. Jag har ett helt annat sorts solsken
i mitt liv. Punkt. Slut.

Man fokuserar på det som är bra i livet.

3-rätters med bästa Jackie, som kommit
hem från LA hyfsat nyligen.
Hoppat i sängen med vin och marsvinens vitkål.
Tittat på Idol med Jackie, katt + marsvinet Dali.
Socialiserat i någon liten bar någonstans i Stora staden.
Efterfestat med roligt folk och samtalat om Kalle Ankas jul.
Åkt taxi för en mindre förmögenhet.
Somnat i varm säng med dubbla täcken + kläder.

Blivit uppassad på morgonkvisten med lussekatt,
jordgubbssmootie och rättvisemärkt kaffe.
Tunnelbanat till gamla stan och samtalat om viktigheter
med bästa Jonna.
Pratat med nära och kära hela långa dagen samt
hunnit med artikelläsande i slappe-soft tempo.


Livet är bra.

Hela grejen med att inte sova mer än 3-5 timmar per
natt i några veckor resulterade i följande:
grinig Undertecknad, näsblod och ryckningar i ena ögat (?!).
Det hela var icke önskvärt.
Alltså påbörjade jag mitt ordentliga liv igår igen och somnade
strax efter 23. Vaknade tidigt imorse, harmonisk och allt sånt där.



Undertecknad och den lille lätt övergödde kattgossen
tittar på Barbapappa. Härmed tänker jag identifiera mej
själv med hela Barbapappafamiljen. Sköna, ödmjuka
personligheter som gör rätt för sej och räddar en massa djur.
Mitt nyårslöfte till mej själv är att bli mer ödmjuk och vis.
I skrivande stund är jag mest intelligent och arrogant.
Inte alltid en slående kombination.

Less is more, tänkte jag för mej
själv när jag stod och valde mellan
en barbapappanalle storlek valross
eller en barbapappanalle storlek liten
färsk vattenmelon.

Den sistnämna kostade dessutom 450 svenska
riksdaler mindre, således fick den lille svarte
lurvige följa med hem.



Undertecknad - barnslig glad, lyrisk och lite som
en nyfrälst.


Skrev sluttenta dagen till ära.
Efter 3 timmars sömn och diverse upptåg
så mår jag nog lite som något som nyligen
passerat en tjocktarm.
Men jag är glad ändå, i vanlig ordning.
After exam väntar tillsammans med eminenta
klasskompisar.
Det innebär vin, öl och massa biologisnack.
Kärlek!

Det blir roligt nu, när snart december
hittat till Stora staden.
Mer snö = mindre betong = trevligt.

Nåväl. December är alltid bra,
julgran, julmusik, exalterad varje dag..
Ja, ni vet.
Sen, mina damer och herrar, sen är det bara
en kall jäkla pina fram till mars.
Men det är helt ok, för när marken åter igen
är ren och fin och går att powerwalka på
utan problem då jäklar är livet himmelrike igen.

Imorgon har jag tenta.
Idag ska jag plugga. Stress i kombination
med tickande klocka är mindre ljuvligt. Dra för gardinerna,
stänga av telefonen, be marsvinen knipa käft
och bara plugga - det känns ack så aktuellt.
Det ska tilläggas att jag ibland har ett stort STORT
behov av ensamhet. Nu har jag jobbat hela helgen
därmed varit så översocial, samt socialiserat med fint folk
kvällstid och knappt sovit.
Idag vill jag bara va själv med mina tankar och
mitt tentaplugg. Det känns som en hunger,
som när man bara måste ha choklad, så bara måste
jag ha egentid nu.


Så får det bli.

Jag slutade intaga gluten och sådant helvete
och mådde väl.
För 3 dagar sedan återupptog jag självplågeri och intog bröd.
Som att skita rakblad alternativt ha arga smärtsamma stenar
i hela mag-tarmsystemet.
Underteckad = lätt överkänslig och barsk.


Imorgon är det åter måndag,
älskade måndag - som jag saknat dej!
Jag kommer vakna pigg, lyrisk, glad och
rentav underbar. MÅNDAG!

Undertecknad och kär vän besökte Vapianio igår.
Så gjorde även prinsen, det såg folket.
Alla utom jag.
Jag känner aldrig igen kungligheter eller kändisar.
Jag skulle förmodligen inte ens känna igen vår egen
prins om jag så sprang på honom och rentav frontalkrockade
med denne artfrände och kanske till och med skallade honom
på kuppen.
Nej, jag är den som till och med kan gå förbi min egen
mamma på stan utan att reagera.
Detta beror främst på 3 skäl:

1. Jag bryr mej inte om kändisar. Darwin ok
(han är min idol och dessvärre jävligt död), men
kungligheter, bottenskrap från skräp på TV och övrigt löst
folk lägger jag inte på minnet.

2. Jag är fantastiskt självupptagen och i det närmaste
förälskad i mej själv. Min egen spegelbild känner jag igen.
Det har hänt vid ett flertal tillfällen att jag inte känt igen
bästa vänner, pojkvänner mfl när jag spatserat omkring på stan.

3. Jag befinner mej så gott som alltid i min egen lilla
värld någonstans i mitt eget lilla huvud. Därmed försvinner omvärlden.
Detta har en gång resulterat i att jag nästan blev överkörd av
en stor arg buss.

Myst med husdjuren,
klippt 72 klor och undersökt pälsdjursindustrin så grundligt så
grundligt.


Varit på ett relationsseminarium och insett att jag är en
liten självisk sate samt att jag prioriterar jobb/skola/karriär
framför allt annat. Kanske inte någon nyhet för någon egentligen.
Men ändå, svart på vitt.

På tisdag är det tänkt att jag ska skriva sluttentor i 2 kurser.
Jag våndas. Marsvinen dräper min annars så goda koncentrationsförmåga
genom att vråla i kör. Jag älskar dom likt förbannat.
I övrigt är det tankeverksamhet på hög nivå som gäller.
Alltså har jag inte tid för att upprätthålla någon fjantblogg.
Inte denna i alla fall.
På återseende gott folk när tiden och inspirationen  tillåter!