viktigtstrunt

Jag blir alltid lite illa till mods när någon jag känner snackar
skit om sina vänner - som denne någon sedan både umgås med
och då också gärna i offentliga sammanhang överöser med
bekräftelser i olika former.

Vad säger en sådan människa när man själv inte är närvarande?
Jag tror ofta att folk som håller på sådär i grund och botten
är både konflikträdda och egentligen inte helt nöjda eller
lyckliga eller måste vara alla till lags.
Det ultimata vore ju att säga rakt ut vad man känner eller
helt enkelt avskärma sig från dom man pratar skit om.
Vi är väl för gammla för sånt egentligen, skitsnack alltså?
Tillvaron med såna vänner blir så jävla jobbig när allt ligger
strax under ytan och bubblar. Inte sant?